Des fromages

Går till Monoprix för veckans storhandling. "Där har de ett stort utbud. Där hittar man vad man behöver." Plockar på min mina ägg, mina frukostpålägg, lite wokgrönsaker, champinjoner och annat smått och gott innan jag går sedan på jakt efter halloumin. Letar i samtliga av alla ostdiskar som finns utspridda på flera ställen i butiken. Finner otaliga sorters brieostar, camembert, hårdostar och chevre men ingen halloumi. Samlar mod till mig och går fram till två av de anställda i butiken som står och pratar, och frågar vänligt om de kan tänkas ha halloumi. Det kan ju finnas någonstans där just jag inte har kollat. När jag ställt frågan kollar hon på mig med ett förvrängt och oförstående ansikte. "C'est un fromage que on peut..." säger jag och gör steker-något-i-stekpanna-gesten. "Är den fransk-..?" Frågor hon och jag mumlar fram att jag tror att den är cypriotisk. Här har de bara franska ostar, kanske italienska och brittiska men inga cypriotiska förklarar hon skrockande och kollar på mig med med-stackars-lilla-dumma-utlänska-flicka-blicken. Mannen brevid gör samma sak. "DET ÄR NI SOM ÄR INSKRÄNKTA DUMMA JÄVLA FRANSMÄN" får jag lust att skrika. Istället andas jag in. Andas ut. Anpassar mig. "D'accord, merci". Roquefort it is.