VIP

Vaknar med min face-pain. Ringer till sjukan. Får numret till infektionsavdelningen. Förklarar min pain, mitt snor. Får en tid om 40 min. Åker in. Vaskar piller.

Det kallas VIP. Leker nöjd.

De har förbrukat min enda väl fungerande blodprovsven. Alla framtida blodprovstagningar kommer vara besvärliga, smärtsamma, obehagliga, illamående. TPL. SHJFTPL. (så helvetes jävla fucking trött på livet) In med antibiotikan, upp med kortisondosen. Hejdå mättnaden, hejdå solen.
Jag vänjer mig nog. Lagom till de tar bort det.