Chardonney

Imorgon klockan 14:00 börjar jag jobba på Pråmen/Hamnkrogen eller som jag valt att kalla det VBG-WT-hak AB. Ah, Vänersborg denna lilla pärla vid Vänerns spets. Lilla Paris. Mm.

Jag väljer ett arbete navet, sommarens samlingsplats strateiskt placerad nära centrum, vid vattnet, ja på vattnet i själva verket; käckt det där, som en brygga ligger den på! På andra sidan den lilla kanalen finner vi "sanden", ungdomarna samlingsplats där beachvollyn ännu spelas i 14 'C och uppåt i billabong-shortsen nonshalant nedhasat för att avslöja de färgglada JC-kalsongerna, eller kanske till och med ett par Björn Borg.

Hit till Hamnkrogen kommer allt från volvoraggarna från Brålanda, de hippa, snygga tjejgänget i varje ålderskull som kommit hem från Oslo över sommaren upp till de medelålders fredagsmysarna som bestämt sig för att skippa tacosen för att se om det "är något drag på stan så här års".

Här serveras Prips blå och Carlsberg på fat, något slags husets Chardonnay - i folkmun "något vitt, de billigaste blir bra"- tillsammans med en klassisk burgare med XL-pommes.

Han har varnat mig, Kenneth, min chef på 50 med rejäl ölmage, bred Vänersborgardialekt, krogschargång och breda kedjor hängande runt benen, att det här är inte som andra krogar; "Blir vädret bra och det drar det på, då drar de på ordentligt". Jag har ju känt på stress som servitris i en restaurang i centrala storstaden, försöker jag förklara, men faktum kvarstår; hamnkrogen är allt något annat. På fredagarna ställer Kenneth själv upp med sitt band på den lilla scenen för extra underhållning och ibland bjuds stadens lokalkändisar in för en spelning, lite funk, jazz sådär. Det går hem.

Imorgon klockan 14:00 sätter det igång och därefter är det är det där jag spenderar de fina svenska sommardagarna. Ja, det alternativ på en farm nere i södra frankrike... Vi får väl se.