Kanske jag trots allt, förtjänade den där bakfyllan efter allt. Minns hur jag tänkte på hur svåårt det faktiskt var att dansa sådär vilt nära kanten och hålla sig från diket...
Fast ändå, jag drack ju inte mer än någon annan och jag var den enda som, med min 12-timmars brutala bakfylla innehållande spyor och annat mys, ens kände något. Jag står kvar vid det faktum att jag tog bakfyllan för våra gemensamma fyllor, jag tog smällen för våra synder - precis som Jesus.
// Nykterist, javisst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar