Alltså. Världens konstigaste sak hände mig precis. Jag vaknade precis ur en mardröm. Det är första gången jag haft en mardröm på evigheter och det kan ha varit en av de värsta jag varit med om just för att den var så verklig och kändes liksom halvt medveten. Det började med att jag var jag typ blev jagad men så tror jag att jag vaknar av att det typ knackar på fönstret, tror att jag är säker från den som jagat mig, men inser att alla är hemma så det inte är någon av oss flatmates och den som knackar gör det både på fönstret och dörren och jag vågar inte öppna så det är skitläskigt. Så tror jag att jag vaknar av den mardrömmen men då är jag typ i mitt rum, känner mig säker men inser att jag är inlåst och försöker få tag i Josefin. Då jag lägger mig igen upptäcker jag en hand runt om mig, tror att det är Josefin men hon är på något läskigt sätt lealös. Det slutar liksom med att jag bara är fast i min egen dröm. Lyckas slå upp ögonen men varje gång jag stänger dem igen faller jag tillbaka i samma dröm, tillbaka i sängen i lägenheten fast i drömmen och kan inte vakna. Jag vågar inte somna igen. Men jag är så trött. Det värsta var i slutet. Men det går inte att förklara. Medvetenheten om att jag är där och kampen för att slå upp ögonen.
Alltså det där makade ingen sense. Jag är så jävla trött. Jag skrev bara för att hålla mig vaken ett tag. För att inte somna om. Men nu måste jag sova. Hoppas det går bra. Det kommer det väl göra? Fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar