The Blödiness

Jag har dragit mig för att skriva det inlägg som antagligen kommer bli ett av mina sista här ifrån London. Det inlägg som liksom ska sammanfatta allt. Sammafatta min resa, mina upplevelser och mina känslor. Men de känslor jag känner nu är känslor jag aldrig trodde jag skulle känna innan jag lämnade London, känslor som liksom väller över och överraskar mig. Var fan kom de ifrån?

För en vecka sedan tyckte jag det skulle bli skönt. Jag kände mig nöjd, hyfsat färdig med London och redo för nästa äventyr. Jag har sedan den dag jag kom hit känt att detta är ett ställe jag skulle kunna spendera mitt liv i, bygga en karriär och skapa mig ett riktigt, vuxet liv. Såsmåningom. Efter att jag gjort mitt Paris, gått igenom en universitetsutbildning och sett lite mer av världen. Men jag kände mig färdig för den här gången. Det är nog detta som gör att det inte är London i sig jag kommer sakna mest utan de liv jag levt under de senaste 3 månaderna. För även om London finns kvar för mig, så kommer aldrig just det här livet, i Hanbury house, med de här människorna att finnas kvar.

Man lämnar ett liv man precis snickrat ihop. Man lämnar en stad där man nyss lärt sig hitta och  nyss lärt sig föra sig i. Man lämnar ett rum man precis lyckats göra sig hemmastad i. Man lämnar engelskan som man precis börjat känna sig bekväm med. Man lämnar sina flatmates som man lärt känna på ett sätt som man bara gör med folk man bor under samma tak med i månader. Människor man spenderat kvällar och haft de mest säregna men roliga diskutionerna med. Man lämnar arbetskamrater som man kommer sakna; Tash, my black-bitch-libra-twin, och de man kommer saknar mindre; jävla fitt-begalen. Man lämnar ett liv med minimilön men också med minimikrav. Man lämnar ett liv med världen utanför dörren. Man lämnar ett liv med utgångar varje lördag och bakisdagar på jobbet varje söndag tillsammans med ångesten över att just jag. inte. borde.

Nu ska jag återgå till min packning. Jag har flera saker till att packa ner och väskan börjar redan nu se överfull och omöjlig att stänga. Det kommer gå åt helvete.