Efter att ödmjukt men bestämt lett familjen till beslutet om att åka hem idag istället för imorgonbitti är jag nu tillbaka på hemmaplan, i eget rum och egen säng. Den är skönt som as. Mmm.
Mina dagar i Sälen har varit till stor förnöjelse. Vi fick två dagars bra skidåkning och två dagars isåkning som inte var till lika stor belåtenhet. Mina carvingåkar-skills växer för var dag och mitt självförtroende i backen likaså. På självaste julafton, innan jag ännu fått koll på svängarna drattade jag ganska rejält i backen när liksom backen tog slut lite tidigare än jag trodde. Som minne av detta har jag med mig hem ett fint skrapsår på näsan accopanjerat med ett på hakan och ett blåmärke under nyckelbenet med tillhörande ömnad. Carvingskolan med skidoraklet, som min bror går under, i spetsen har dock lärt mig och min syster få någorlunda pli på grejerna.
Vidare var julen fin med många fina klappar. Familjestämningen var på topp nästan hela tiden även om jag saknade Josefin och min symbios när vi skulle lämna huset och min hastighet inte tillfredställde resterande familjemedlemmar. Vi spelade alfapet och frågesportspel. Övriga familjen godkände inte ord som "kenlem", "lökextas", eller "ölgud", något som för mig och min bror förblev obegripligt.
Jag tar mig alltid vatten över huvudet när jag bloggar. Jag orkar inte färdigställa detta blogginlägg. Vi ses. Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar