Efter en veckas isolering i mitt rum där jag inte tagit mig utanför dörren i annat syfte än för föreläsning eller 2 minuter till Lidl tog jag mig i helgen bort. Efter en tågresa till Stockholm, en pendeltågsresa, en busstur och en sväng med en liten motorbåtseka befann och mig på Gåsö i Mias lilla torp utan toalett mitt i Stockholms skärgård. Där var det, såhär års helt tyst, stilla och otroligt vackert. Vi eldade, vi åt god mat, vi spelade kort och TP, vi pratade och kissade i det fria. Det var mysigt som bara den.
Nu är jag tillbaka i Uppsala stad men ändå inte riktigt fått min dos av borta helt mättad. Därav funderar jag på en resa till V to the B to the G. Believe it or not; jag längtar hem lite grand. Jag längtar efter trygga Ponnygatan, mamma och pappas omhändertagande och serverad lagad mat på bordet. Jag tänker mig ägna dagarna i min ensamhet i den stora soffan med mitt PM och tentaplugg, te och ett tänt ljus, promenader längst kanalen, äta middagar med mina föräldrar, ett och annat hönsfarmsbesök och kanske till och med en billig-som-bara-i-Trollhättan sushilunch med en viss upptagen alban jag en gång hade så bra kontakt med. Om man får komma till det vill säga.
Fast jag vet inte. Biljetterna är dyra och handlingskraftigheten låg för tillfället. Ja, en tanke som leda till verklighet och plånboken ge sitt godkännande.
Nu ska jag ringa min mor för att tala om saken, definitivt ta en powernap och ägna ytterligare tankeverksamhet åt att bestämma om jag orkar ta mig till gymmet eller inte och diverse annat som inte innebär att börja på PM:et. Who am i kidding. Jag kommer inte ha formulerat min fråga förrens på torsdagkväll i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar