Tan.

Motvilligt kommer jag in i köket genom min dörr som redan stog på glänt och får syn på min nya "flatmate". En ganska kort och satt, ung man med snusnäsduk knuten runt huvudet. Han tittar inte helt frivilligt åt mitt håll från den färdiga felix-pajen han just är påväg att stoppa in i micron. Jag sträcker fram min hand och får ur mig:
"Hej, det är jag som är Linn och ska bo här i sissådär 1,5 månad framöver."
Han tar min hand. Nickar som svar.
Jag backar långsamt och är precis påväg ut genom dörren när han klämmer ur sig:
"Jag brukar kallas Tan."
"Tan?!" utbrister jag frågande.
"Tan," konstaterar han myndigt, "T-a-n."
"Jaha......trevligt och träffas" mumlar jag försvinner in tillbaka i mitt rum och stänger dörren. Uppdrag undvikning är påbörjat. Jag är på plats.