I veckan har jag haft besök av Vicky W. Vi har myst, lagat middagar, promenerat, smugglat oss in på mitterminsfest och tittat film och turistat litegrand. Det har varit trevligt även om hon knör lite mycket i sängen om nätterna. På tisdag åker kvinnan till Thailand i 3 månader för att träna boxning. Just like that. Stört.
Pluggandet har därmed kommit lite i andra hand. Det där PM:et som ska lämnas in nästa vecka, det där som jag inte börjat på, det där som ska handla om något jag inte kan något om, det där som ska innehålla förståelse om penningpolitik, ecb, hävstångseffekter, och fan och hans moster, det där PM:et - det är jag inte så taggad på. Lördagen är här, dagen jag seriöst skulle börja på det och jag kan inte förmå mig till att sätta igång påriktigt. Kan inte förmå mig att läsa ordentligt för det jag läser inser jag bara att jag inte förstår. Alla ekonomiska skrifter förutsätter en baskunskap jag inte besitter, en de inte verkar lära ut. Något diffust, bara pengar på papper, i aktier, obligationer på banker, på börser; i luftslott.
En annan sak jag tänker på är att kollektivets upplösning börjar närma sig och jag inser hur mycket jag kommer sakna det. Nog för att det finns stunder när man önskade att man bodde närmre centrum eller kanske hade något helt eget men mest av allt har jag börjat inse hur bra detta ändå är. Känslan av att komma hem till någon att prata med, säga god natt innan man stänger in sig på ett rum som ändå är ens eget. Spontana skräckfilmskvällar, frukostar och kollektivmöten i mysrummet. Bo med folk som inte är den umgängeskrets man har om dagarna utan som fungerar som en extrn enhet fri från allt prat om studier. Det är så jävla nice.
Nu måste jag sätta igång. Fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar