Krigszonen

Känner att jag inte levt upp till mitt uppdrag som bitterfittbloggare här ännu. Men nu så. Nu kommer mitt första jävla bittra inlägg. Mitt första hat! Det kommer inte handla om patriarkatet, om svälten i östafrika eller ignoransen inför klimathotet. Nej, mina kära vänner. Nu är jag bitter, arg och förbannad på riktigt. Något som hämmar min lycka här i livet. MIN HY! JAG DÖR!

Nog för att jag aldrig haft anlag för någonslags porslinshy. Det är väl liksom smällar man får ta. Jag har sedan, iaf 11 års ålder, alltid varit den som alltid gått runt med en finne eller två, oftast ganska stora och oftast väldigt rodnande. Det går i perioder, ibland mer, ibland mindre, aldrig inget. Men nu; det är fan inte klokt. Det är fan INTE klokt. De går inte att räkna. Det är minst 5 nya varje dag och de är har dessutom en rodnad runt varje finne på ca 1.5 cm i diameter. Det är kaos, det är krig och det är sorg i mitt ansikte.

De har nu dessutom spritt sig ner på kroppen. Jag har röda utslag och plitor på bröstet, benen och på armarna. Ikväll tar jag sista penicillinpillret och ber samtidigt till gudarna att i alla fall dessa försvinner. Ansiktsfinnarna får jag väl ta med mig i graven, ty de lär bli min död.

P.S. Nästa person som framför mig gnäller om en ny stor finne (som man ju fan aldrig seer i alla fall), den ger jag en käftsmäll. Damn right, i will.