Fredag

De senaste dagarna har rullat på utan större överraskningar. Min bror har anlänt. Vi har haft våra dispyter och diskussioner oss tre emellan, blivit ovänner och försonats. När jag umgås med de två på tu-man-hand har vi ett vuxet syskonskap, kommer väldigt bra överrens, men när vi är alla tre faller vi ofta in i samma sorts syskonrelation vi hade för 10 år sedan. De två gaddar ihop sig, retas och blir elaka och jag klarar in av det, tar det på blodigaste allvar och blir skitgrinig. Snart kommer dem igen. Samla mod. Det är trevligt också, faktiskt.

Morgonarna blir inte lättare. Det lockar mer och mer för varje morgon att stänga av alarmet och bara fortsätta sova. Men jag är en fighter, två veckor kvar och sedan looov och soooovmorgonar. Mmm..

Idag har jag explorat nya delar av staden. Cyklat, varit lite vilse bland sexshopgatorna och slängt in ett par CV:n i hopp om ett eventuellt uppbyte från la Perla.

Nåväl. Nu; OST OCH VIN OCH VIN!

L'Odeur

Kommer hem från jobbet och kollar fejjan. Tre statusar från Sofia Andersson från de senaste 6 timmarna. Det luktar nyrakade armhålor ända hit. (Och det är inte mina)

Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?

Minns ni den gamla godingen? Fronda. Mm. Påminner mig om tiden på högstadiet. Helvete vad skönt att man inte ska behöva ta sig igenom det där.

Hur som heeelst. Jag har ju tecknat mig för Veliben. Statscyklarna som befinner sig på stationer runt om i staden och får användas 45 min i taget och fungerar som alternativ kollektivtrafik. Underbar uppfinning.

Imorgon kommer min brooooor.

Att ha en bengal i nyhetsflödet

Jag vet liksom inte varför, men jag kan inte låta bli. Så jävla roligt bara.

Md Ikbal Mahamud Zahid

Masha-Allah [ALLAH HU AKBAR] Welcome To our Sister.. She Join Our Religion Islam. She was Christian Before & Now she is Muslim...Alhamdulilah Her Name was Angelina Before & now Her name is "saima" =) Her Msg was to tell All the World that... "ISLAM WILL SURVIVE" Insha'Allah She Loves Our Religion Islam Now.. She is Learning Quran & Everything About Islam!

 ·  · Partager · il y a 3 heures · 

• 
  

  Rifatul Islam Sujon aime ça.

Life as inneboende

Vill gå ut och göra min soppa. Vet att jag kommer mötas av Jessica som säkerligen kommer prata med mig  i minst en jävla halvtimma. Jag orkar inte det. Hon pratar så lääänge och alltid "Jag ska inte gå in på detaljer". NEJ TACK! Det är liksom precis vad hon gör. Kvinnan bör lära sig konsten att utesluta det orelevanta, något hon verkligen inte behärskar för tillfället.

Bild

Merde

Sätter mig ner framför datorn med frukosten, klickar mig in på top sites och ser till min glädje att nästan samtliga bloggar är uppdaterade. Glad i hågen sätter jag igång att läsa men känner ju mer jag läser hur en jobbig jävla våg av saknad sköljer över mig. Jag vill också vara med på picknick och snacka skit. Nej Linn. Det är långt kvar. Jättelångt och du har det underbart här. Off to work, to real life.

What a day

Mina fötter är härdade. Det tycker jag faktiskt. Men idag; helvete.

Idag har jag vaknat upp i en mjuk men på tok för kort soffa efter ett sparsamt antal timmar sömn hos Nabil. Kvällen innan spenderades med honom framför "We need to talk about Kevin". Major mindfuck! Sen har jag varit i skolan och sedan spenderat otaliga timmar och sprungit runt på stan med Nabil för att leta lägenhet till honom och diskuterat mode etc med diverse olika engelska accenter. Har således spenderat ca 20 timmar i sträck med människan. It's getting dangerous. Paris bjöd på svensk högsommarvärme och jag i gårdagens filmchilloutfit inkluderat tjock kofta svettades som en ko med min kappa och halsduk (vad i helvete liksom?!) strategiskt placerade på armen. 

När jag kom hem för att ta mig en timmas välbehövd nap och minst lika välbehövd dusch innan kvällspasset på la Perla inser jag att nyckeln är glömd och att jag inte kan komma in. Jag tar mig till en park, blir uppraggad av en inte-så-snygg-men-supersocial-och-trevlig-fransman, och pratar med honom i typ 40 minuter. Vi utbytte nummer och han tyckte att vi skulle prata mer, for the sake of my french, och jag tänker att "fan, det hade varit bra", men hatar det faktum att han säkerligen inte är undantaget för regeln; alla män har intentions. Jag vill ju bara just prata franska isåfall... Ohwell. 

Jobbet var ett helvete. SÅ. Jävla. Stressigt. Jag har hunnit bli utskälld av ett dussintals fransmän för att saker och ting tar för lång tid och för att ha spillt en Pina Colada över en (liksom inget att sura över, eller?!). Chefen tog, när det efter happy-hour lugnat ner sig liiite, fram tequilaflaskan och hällde upp en shot var till alla i personalen. Efteråt blev faktiskt saker och ting liiiite lättare. 

Nu ska jag däcka. Hej

Menzmünt

Svart t-shirt och foundation är nu inhandlat. På inköpslistan just nu står någonslags liten typ av portmonä att förvara mina småpengar i, då jag alltid har skitmycket pga all dricks i mynt från jobbet. Min plånbok saknar myntfack, jag vägrar lägga småpengarna på hög, eftersom det handlar om flera hundratalskronor och mina jackfickor går sönder. (Situationen blir liksom; "Do you know what I've got in my pocket [...] hole in my pocket [...] money in my hole in my pocket....") Detta är liksom högst nödvändigt.

HUR SOM HELST i jakt på en tillfällig lösning för mina pengar hittade jag en tampongförpackning. Frågan är nu; Känns det okej att ta upp den i mataffären och på boulangeriet, eller rent av vid beställning av ett glas vin i baren för att gräva upp växeln? O.b. Gör det det?

Dagens nit.

När man, sedan den sekund man stigit upp ur sängen sett fram emot den powernap som ligger precis framför en och Jessica, den jäveln, sätter igång damsugaren. Då är livet hårt, mina vänner. Hårt.

Paris, the city of the wierdos.

Jag har slagits av det, min syster har slagits av det och nu visar det sig även, att Jessica, som bott här hela sitt liv har slagits av det; det finns så många knäppa människor i den här staden. Så många freaks, miffon, puckon och weirdos. Man möter dem överallt, de skriker på gatan, pratar högt och osammanhängande med sig själva i metron, kissar ohämmat vid busshållplatserna och kommer fram till en vid övergångsställena. En del ser ut som hämtade ur en sophög och andra ser ut som vem som helst, din granne, din vän, som dig själv. Det har alla gemensamt en eller flera avsaknade hästar i stallet, indianer i båten, elever i klassen, pommes frittes i happy mealen, fingrar på handen and it goes on va. Det står inte helt rätt till på översta våning.

Men vad var det som hände?! Hur blev Paris, den romaniska, vackra och mytomspunna staden också staden med de försvunna själarna? Vad beror det på? Samlas alla här eller blir man knäpp av staden själv? Borde jag fly innan det är försent eller är det just därför jag är här? För att jag, likt så många andra, redan är knäpp?

Paris lär vara staden av ensamma människor. Ingen annanstans finns så många ensamhushåll som i Paris. Nog för att man kan vara singel och lycklig men det är väl när man varken har partner, vänner eller familj det går utför. För det måste väl vara det det handlar om? Att man blir knäpp i sin ensamhet? Och hur blev de då så ensamma? Parisarna, livsnjutarna, hur blev de så instänga och anonyma, inslutna i sig själva dömda till ett liv i sinnesförvirring?

Frågorna staplar sig och gåtan förblir olöst. Jag tar inte på mig det där.

Le partie de gauche

Tydligen var det förresten motsvarigheten till vänsterpartiets ledare som höll något slags tal nere vid Bastille inför vad nyheterna kallade många tiotusentals folk. Inte konstigt de förde sånt jävla väsen. Vänsterpartiet här är säkert lika vänster som... centern minst! Kanske skulle gått ner med ett rött plakat och hejat!

Film

Igår såg jag Detachment. Bra film.
Idag såg jag Melancholia. Konstig film.

Den som är den och den som är glad

Nu ska inte jag vara den som är den längre. Eller jo vänta jag vill säga en sak till Parisarna. Sluta käfta och var så jävla missnöjda. Sorkozy styr, han är dum i huvudet men gilla läget så jag kan få lite jävla lugn och ro. Era demonstrationer hjälper uppenbarligen inteeeee. Jag lovar det går inte en vecka utan demonstrationer eller strejk och är det inte det så är det ett jävla maraton som ska springas runt hörnet eller en festival som ska firas.

Det om det. Dagen kommer med goda nyheter. Jag ska få besök av ingen mindre än OSKIS och jag ser fram emot detta! Vi ska chilla runt i staden hårdare än någonsin och jag ska proppa honom full med baguetter, ost och vin tills han föder mig fransktalande ungar.

Sammanfattning sedan senaste inlägget:

Onsdag: Trött som fan, ont i magen. Powernapar. Samtal. Fashionparty. Klär mig, åker. Torra människor, torrt party. Snygga människor, snyggt party. Avant garde. Tillbaka till säng. Vill. inte. till. skolan. imorgon. Torsdag: Klockan ringer 6.30. Huvudvärk. Tryckande, dunkade smärtande. Överallt. Somnar om. Vaknar 8.30. Går upp. Svimmar nästan. Går och lägger mig. Ont i huvudet. Magen. Halsen. Mår illa. vill spy. Sover. Vaknar. Sover. Ringer, gnyr. Sover igen. Fredag: Vaknar. Mår lite, lite bättre. Sover. Äter gröt. Störs av unge. "Je vais gouter". Nej, min gröt. Kollar facebook. Sover mer. Ringer. Läkarna tycker jag ska åka till sjukhuset. Åker dit. Väntar. Väntar. Väntar. Uteliggare. Kommer in till väntrum 2. Väntar. Konstiga människor. Äckligt fyllo som lucktar kiss och pratar med sig själv. Audry Touto går förbi utanför. Kommer in. Tar blodprover. Andra prover. Lågt blodtryck. Låg hjärtfrekvens. Dropp. Väntar på svar 2 timmar. Ingen mat. Hunger. Väntan. Proverna blev fel. Ta igen. Vänta två timmar. Nej, det behövs inte. Nehe? "Allt är bra". Allt är inte bra. "Kan inte läggas in för att du är trött". Jag är inte här för att det är kul, FITTA!. Gråter. Orkar inte. Tar proverna igen. Väntar två timmar till. Jo, allt är bra. Åker hem. 11 timmar senare. Fysiskt bättre. Mentalt sönderslagen. Full lyxtant omhändertas av polisen. Kul. Tills polisen trampar hennes värdighet till fotknölarna. Nu: helg, sjukskriven. vila.

ca 2.5 mm för tillfället

Så fel det blev med mitt förra inlägg när titel översattes.. himla ologiskt.

Idag är det fint väder och jag är nyss hemkommen från jobbet. Jag ska snart ta mig ut för att köpa en foundation och sedan sätta mig på någotn mysig uteservering och läsa en bok. Det blir nice. Ikväll ska jag till Nabil för dinner-and-a-movie. Factory girl. Jag känner liksom att ikväll händer det. Heh. Nej.

Titeln syftar förövrigt på statusen i mina armhålor. Standard.

Såaatteee

Titel

Blogger.com är inte på svenska för mig just nu. Ovan har ni texten "titel" på okänt språk. Lär er och lär. Idag lärde jag mig hej och tack på sri-lankiska. Har glömt.

Ni vet den där känslan när man precis avslutat en måltid men fortfarande är mätt. Hej, där är jag. Gillar inte den. Skulle kunna ta ett päron. Eller resten av min baguette. Den var god. Lite fulkorn nästan, så det borde väl vara OK?

Idag är det måndag. Måndag innebär göra alla de saker man inte hade tid att göra i helgen. Så förutom det gamla vanliga, grammatikkursen, fonetikkursen, jobbet, så såg jag till att ta mig en powerwalk (hade tänkt springa men benen var för tunga), tvätta, handla och göra läxan. Borde ringa päronen också. Mmm.. mondays. Känns dock okej med tanke på att Paris idag visat sig från sin allra bästa sida med strålande solsken. Det är dagar som denna som jag, precis som när jag spatserade ensam över pont royal mitt i natten mellan fredag, slås av: "Fan vad fint här är". Det är inte för inte som Paris är kanske världens mest omtalade, besökta och mytomspunna stad. Det är inte överskattat. Paris ÄR otroligt vacker stad. Jag liksom saknar ord. Och här bor jag.

Gaygaygay

Nog för att jag har varit på gayklubb, men igår var jag på GAYklubb. Exotiskt. Minst sagt. Det var det värsta jag varit med om. Dansarna, deras moves, deras gigantiska paket, männen där inne. Jag bara stog och gapade. Inte av förtjusning kan jag lova. Kanske av förundran och rädsla. Ännu mer gapande blev jag kanske när vi gick runt i hoodet och skulle in på en annan klubb. Vakten bara skakar på huvudet. Är det fullt? Är det privat? Är vi för unga? "Pourquoi?", frågar jag. "No woman", svarar vakten. Hakan trillar ner, chocken. Jag var inte välkommen.

Här har vi förresten bögen himself. Är han inte söt?

I'm going 20s tonight

Sitter casually och väntar på att de blodröda nagellacket ska torka innan jag ska ta på mig fransklänningen och bege mig iväg till Nabil med hallongrottorna för en kväll i temat Midnight in Paris. Cheesy som fan, likt Issy och troligtvis hennes kompisar som är de, förutom jag och Nabil, som ska delta. Men jag tackar för inbjudan och gör mitt bästa för att bonda med folk. Det kan nog bli trevligt trots allt. Det innebär ju serverad mat i alla fall. Angående hallongrottorna så har de väl kanske inte så mycket med temat att göra då va utan fungerar som "something swedish" att ha efteråt.

Tjoflöjt.

So hard you can break an egg

Jag upptäckte för ett tag sedan att en del viktiga mejl av okänd anledning för mig dimper ner i min skräppost. Detta har lett mig till att någon gång då och då titta in i skräppost-korgen, ett annars outforskat område. Man får många spännande erbjudan. 90% av dem är "free enlargenment trials. Jag är dock inte intresserad av att "watch it grow bigger", "bang her and make her moan" eller ha min oexisterande kuk "so hard you can break an egg" (den ni!), men... tack för erbjudandet!

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3718&artikel=5007368

Heh.

Merci à vous

Tack Emma Dahlskog för att du accopanierat min pluggkväll. Jag kommer säkerligen tillbaka till dina spellistor. Var så säker.

Ai!

Jag gick just över till the dark side. Skaffade tidslinjen. Anledning 1. Jag kunde inte byta profilbild till en av de jag hade innan annars vilket gjorde mig fett sur. Anledning 2. för att jag gillar min bakrundsbild fett mycket. Igår var jag nämligen på Jeu de Paume, en utställningshall i Tuilerierna med tillfälliga utsällningar av framförallt foto och såg en utställning av Ai Wei Wei. Det kan vara så jävla kul med konst när det verkligen är bra, som den här utställningen var. Så jävla härligt dryg kille! Kanske inte för inte han är en av de största contemporära artisterna men ändå. Han är min nya idol. Så intressant historia, så bra bilder. Wei!

futur simple. not

Bestämde mig för att sätta igång helvetet "Googla fram min framtid". Går in på studera, de olika stora universitetens hemsidor. Lika jävla lost som när jag sist la ner på projektet och konstaterade att pol. kand., det blir nog bra. Mest av lathet. Så jag kollar nytt. Det låter intressant. Det låter intressant. Eller va fan. Vill jag ens läsa politik? Ska jag läsa kultur? Jag vill skriva. Läsa journalistik. Mm, den konkurrensen. Varför ska jag läsa? Måste jag läsa ens?! Jo det måste jag fan. Servitris for life, nej tack. Kanske inte ska snöa in mig på Uppsala/Lund. Stockholm är trevligt. "Kandidatprogrammet i globala studier". Den låter ju bra. Mm, bostadsmarknaden i Stockholm. Studentlivet? Eh, studentlivet är bara alkohol. Jag har skrumplever, lika bra jag tar Skövde. Okej, välj efter utbildning. Etnologi låter intressant. Vad är det ens? Beteendevetenskap? Fast det måste ju vara något internationellt. Men det kan det väl bli iallafall. Kanske bara ska göra på någon trist jävla ekonomi och sedan inrikta mig på något kul. Fast kommer jag palla. Helvete. Jag går och lägger mig istället. Skjuter på det. Annars... blir nog pol. kand i Uppsala bra. Så jävla fel kan det väl inte bli? Bara extremt jävla övermäktigt och supertråkigt, statistik och förvaltningshelvete. Mm.. Åh...

Huvudvärken accelererar.

Haricots noirs

På min restaurang kan man till sin mat, om man är lite extra hungrig, beställa in en extra tallrik ris eller om man så vill, svarta bönor. Man får således in en ganska stor skål fylld till bredden med svarta bönor, ganska gått faktiskt. Efter att ha ätit, en betydligt mindre mängd svarta böner som var en del av den taco canard jag tog till lunch tidigare idag tycker jag synd om de stackarna som beställt in och vräkt i sig en hel skål. Eller kanske ännu mer synd om typ deras bäddkamrater. Mina tankar går till er ikväll. Håll för näsan och släpp ut det bara. Det är över imorgon.

Midsommar

Imorgon ska jag ha muntligt föredrag i skolan om något svenskt. Valde midsommar. Valde att förklara hur vi i Sverige på den ljusaste dagen på året äter rå fisk och potatis, dricker och fulla på starksprit för att sjunga om grodor samtidigt som vi dansar runt en gigantisk blommig penis tillsammans med släkt och vänner. Wish me luck!

Reinkarnation

Efter en torka på ca. 1.5 månad har jag nu, på grund av nytt bankkort, kunnat fixa mitt Spotify-konto. Mitt liv kom just tillbaka.

Min nya Abdour

Den nya Abdour är en av kockarna på jobbet, den som jag jobbat mest med men som jag fortfarande inte vet vad han heter. Han är Sri lankier såklart, som alla andra kockar på min restaurang och tydligen varenda kock bak i köken i hela Paris, och i allmänhet en ganska svår människa. Han är ca 30 och har två barn men är ogift. Jag ska inte säga att han är den nya Abdour, för han är inte i nääääärheten men han har hunnit påpeka ungefär 5 gånger med exakt samma ordval; "Je suis celebataire, tu es celebataire...." Okej.

Matlagning vs. matläggning

Jag ägnar mig helst åt det senare vilket alltså innebär att lägga lite random, oftast otillagade, matlagningsingredienser på en tallrik och äta. Ibland blir det gott ibland blir det ätbart men inte mycket mer. Idag; en burk majs, en burk ärtor, en burk tonfisk i tomatsås, spenat och lite ost. Denna maträtt föll in i den senare kategorin. Räcker till imorgon också. Minst. Annars är ägg och färdig soppa att värma på 2 minuter på spisen en favorit.

Nyttigt hon äter. Tänker ni. Bekymra er ej. På jobbet äter jag som en kossa. En mexikans sådan.

Smekmånaden är över

Problemet med att alltid ta livet med en klackspark är att man sparkar sig själv i röven ibland. Den här gången gjorde det ont på rikigt.

Det känns nog bättre snart.

Så Gotye

Gotye var sååå bra! Så närvarande, så skön, så musikaliskt duktig och så förvånande bra. Så kul att se trummisen, som han i själva verket visat sig vara, stå i centrum. Så häftigt att se honom få samma publik att gunga till den tunga soundet i majoriteten av hans låtar och hoppa som galningar i slutet. Samma publik som tyst stönade när han berättade att han skulle spela en soft låt men som sedan stog som trollbundna i 3 magiska minuter när han väl satte igång med den.

Klart jag skakade hand och berättade för honom hur bra konceren varit när jag gick chansen. Så söt och snäll dessurom! Så det är klart jag skakade hand med Gotye.