Förrut när jag skulle gå till Lidl (ah, that place and it's utterly random supply and wonderfully cheap fruits) såg jag vad som antagligen var de smalaste (proportioneligt sätt) människolår jag någonsin skådat. När jag traskade fram mot de första av tre delmål färden ämnades för - den fantastiska frukt-och-nöt-chokladkakan - kunde jag inte hjälpa att jag liksom kände mig lite skyldig. Jag sneglade förläget bort mot den unga kvinnan, innehavaren av de exeptionellt smala låren, för att se om jag liksom i hennes blick kunde tolka in någon form av förakt; förakt gentemot mig och mitt omotiverade torsdagsfrossande. Istället ser jag hur hon själv stapplar fram mot samma hylla för att plocka på sig - inte mörk, inte mjölk- utan en vit chokladkaka; troligtvis den fetaste av dem alla.
Fördomar sometimes, can screw your mind, tänkte jag.
Sen köpte jag mjölk och kaffe gick till kassan och såg kvinnorna framför mig köpa 3 påsar rödlök. Pallar ej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar