Lärdommar

Ja, jag menade så klart Will Farrel i mitt förra inlägg.

Idag har jag lärt mig 3 saker:

Att jag gått 20 år av mitt liv utan att ha en aning om hur man gör när kedjan har hoppat på en cykel. För första gången stog jag inför situationen att jag inte befann mig 1 kilometer från Ponnygatan 7, kunde vandra hem och be pappi gå ut och fixa. Nej. Istället fick jag ringa Lukas, som martyrartat vaknade från sin powernap, tog sig ut och hjälpte mig. Kände mig inte som en strong independent woman. Men nu har han pedagogiskt och vänligt visat mig hur det går till. Nästa gång kommer jag kunna lösa sitationen helt själv. Det var inte så svårt...

Jag har också lärt mig att jag inte har några som helst muskler. Jag har liksom inte styrketränat för fem öre på ett helt år och kände nu liksom benen skakade när jag skulle ta mig ner för trappan efter passet. Då hade jag ändå myglat mig igenom hälften. Bara bad till gud att musklerna skulle hålla hela vägen ner för trappan utan att liksom bara vika sig. Måste fixa lite muskler.

Det sista jag har lärt mig är hur skönt det är att sitta i duschen. Vi har ju handikappanpassad toa med en supertrevlig sitts. Jag har dock aldrig förrens idag med mina trötta utslitna ben kommit mig för att testa det här med att sittduscha. SÅ JÄVLA NICE JU. Risken är att det blir sådär 50 minutersduschar bara. Men, det får man. Ibland.