Mo, min lilla indier har inte fixat internet ännu i vår lägenhet. Därför tvingas man ut på gatan och in på någon av alla cafén men fri Wifi för att kunna kolla sin mejl, era bloggar, facebook och annat viktigt. Men jag ser det inte som ett problem direkt. Sitter på mitt och Josefin place nu men min macchiato. Jag vet inte riktigt varför detta har blivit vårt place, för det är liksom inte så fint eller så som så himla fint många andra ställen här, men det är liksom avslappnat. Man känner sig lite hemma här. De spelar mysig musik, har dämpad belysning, lite mörk och udda inredning. Många av killarna som jobbar här är dessutom lite ögongodis också. Tomt på folk.
Josefin passar barn. Eller nej. Inte nu. Jag vet inte var hon är. Idag har jag fått jobb. Tror jag. Det var ett café 10 min från där vi bor i en marknad. Jag skulle dit på en sån där provjobb och när dagen var slut så sa den lituanska-eller-what-ever-chefen bara; 10 am tomorrow okey? Ja ba... ye okej. Jag har ingen aning om lön, arbetstider, hur ofta jag ska jobba eller något... får väl ta det imorgon. Hur som helst ska jag nog spana vidare liite på jobb om jag hittar något annat för enligt de andra anställda var det väldigt dålig lön. Meeen men. We'll see. Bättre än inget, ey?
Vi flyttade ju in i den nya lägenheten igår ja. Våra roomis verkar vara ett gäng hyggliga...pundare. Nej men... Man inser ju att.. weed, det är liksom.. vad man gör. Vi har ju nästa insett jag och Josefin att ska man liksom klara sig socialt i en sån här stad så måste man liksom röka. Det är så det funkar. Det är så man kan lära känna folk. Det är genom rökningen man lever. Och dör. Men ja.
Nåväl. Nu ska jag väl avsluta och bege mig hem innan batteriet på datorn ger sig och blåsan spricker. Se om jag finner min kära rumskamrat därhemma bankande på dörren i brist på nyckeln som tryggt ligger i min väska. Vi borde bege oss ut på Sainsbury-jakt för lite frukostmat. Nåväl. Pusshey för denna gång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar